Hämndlystnad är inte bra för dig

Hämnd är en vanlig drivkraft i konflikter, även om det ibland är svårt att erkänna. Hämnd står inte såg högt upp på en konflikthanterares lista över positiva beteenden men fyller ändå en viktig funktion. Det hjälper en markera gränser, visa missnöje, är avskräckande och kan hjälpa en återställa den inre balansen efter att man blivit utsatt för en oförätt.

 

Ändå är det sällan till ens fördel att vara hämndlysten. Den som hämnas är ofta den som förlorar mest och det tär på en att bära de negativa känslorna.

 

I en tysk studie refererad av Psych Central har man visat att det inte är nyttigt att vara hämndlysten. När man jämförde de som hade ökad tendens att återgälda negativa handlingar med de som hade ökad tendens att återgälda positiva handlingar fann man att de förstnämnda var arbetslösa i högre utsträckning, hade färre vänner och var mer missnöjda med sitt liv.

 

Mer om konflikthantering och konflikter

 

Närhet skapar ogillande ...

… och psykologiska experiment som reducerar människor till mätbara variabler.

 

Tänker du att du kommer tycka bättre om någon i takt med att du lär känna den?

 

Jag misstänker att svaret beror på vilken person du föreställer dig. En kollega du inte gillar eller en partner man upptäcker obehagliga sanningar om tänker man sig nog gilla mindre ju mer man får veta. Har du en mer hoppfull syn på dina kollegor eller tänker på en positiv bekanskap associerad du kanske frågan till att närhet och vänskap är något vackert och att mer och djupare närhet är ännu bättre.

 

I Psyblogs ”Why Familiarity Really Does Breed Contempt” gör författaren en spännande genomgång av några studier, vilken är intressant på flera plan. Jag arbetar mycket med konflikter och konflikthantering och ett av de få sätten att lösa konflikter och reparera relationer är att föra samman människor och hjälpa dem se varandra som just, människor. I artikeln tar man upp flera studier som visar att det inte alls är så att man tycker mer om varandra ju mer man lär sig.

 

Dock ska man ta det resultatet med en nypa salt. I artikeln påpekas att det beror på att man gillar människor som är lika en och när man lär sig mer om andra kan man mycket väl finna att man inte alls är lika och att det man lär sig om någon annan är något man reagerar negativt på. Det är kanske inte så förvånande. Artikeln påpekar också att anledningen till att det inte är det scenariot vi föreställer oss är optimism och det faktum att de vi brukar sträva efter att lära känna är de vi tycker om, därför är det de vi tänker på.

 

Men vad vi lär känna om andra är också något vi medvetet kan påverka. Människor i konflikt, oavsett om det är på arbetsplatser eller gifta par, kan aktivt försöka lära känna likheterna och på så sätt öka gillandet. Vad vi lär oss om andra behöver inte vara representativt för vilka de är eller vara slumpvisa egenskaper, vi kan tjäna på att leta efter det vi har gemensamt istället för vad som skiljer oss åt.

 

Ett annat perspektiv artikeln missar är det djupt mänskliga i att finna förståelse för den andra som människa. I en studie som refereras studerar man hur någons attityd till någon annan påverkas av att de får veta egenskaper om den andra. Men det är en stor skillnad mellan att läsa på ett papper att någon är perfektionist, optimistisk o.s.v. och att möta en annan människa, öga mot öga, och lära sig se världen ur deras perspektiv. Det går inte att mäta i ord.

 

Läs mer om konflikthantering och konfliktstilar.

 

Ledarens positiva känslor förstärker gruppen

Om en ledare har positiva förväntningar på gruppmedlemmarna är de effektivare än om ledaren har negativa förväntningar. Fenomenet kallas Pygmalion effekten efter George Bernard Shaws pjäs.

 

Fenomenet studerades först i en studie med lärare och elever som objekt. Lärarna instruerades av psykologer att vissa elever förväntades öka sina intellektuella prestationer under året, egentligen var eleverna slumpmässigt utvalda. Eleverna själva visste inte om detta och det fanns inga skäl till att de skulle bli bättre under året och ändå visade det sig i slutet av året att de hade blivit det, endast för att lärarna hade positiva förväntningar på dem.

 

Nu har man studerat samma fenomen bland arbetsgrupper och kommit fram till att samma princip stämmer där. Riktigt hur man ska få chefer att förändra attityd förtäljer dock inte historien.

 

Läs mer på Pygmalion Leadership: The Power of Positive Expectations

 

Johan Ydrén arbetar med psykoterapi och konflikthantering. Besök gärna Ydrén Psykoterapi för psykoterapi i Göteborg och Hantera konflikter… för mer om konflikthantering